Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte kan pumpa blod effektivt nog för att tillgodose kroppens behov av syre och näring. Vanliga symptom inkluderar andnöd, trötthet, svullna ben och minskad fysisk prestationsförmåga. Tillståndet kan utvecklas gradvis och påverkar dagliga aktiviteter betydligt.
Hjärtsvikt delas in i systolisk hjärtsvikt (nedsatt pumpförmåga) och diastolisk hjärtsvikt (nedsatt avslappningsförmåga). Båda typerna kräver specifik medicinsk behandling och noggrann uppföljning.
Livsstilsförändringar som saltrestriktion, regelbunden motion och viktkontroll är avgörande för framgångsrik behandling och prevention av försämring.
Högt blodtryck definieras som ett blodtryck över 140/90 mmHg vid upprepade mätningar. Riskfaktorer inkluderar ålder, hereditet, övervikt, rökning och hög saltintag. Hypertoni kallas ofta "den tysta dödaren" eftersom den sällan ger symptom men ökar risken för hjärtinfarkt och stroke betydligt.
Regelbunden mätning är avgörande för diagnos och behandlingsuppföljning. Målvärdet för de flesta patienter är under 140/90 mmHg, medan personer med diabetes eller njursjukdom ofta behöver lägre värden under 130/80 mmHg.
Kombinationspreparat används ofta för att förbättra behandlingsresultatet. Icke-farmakologisk behandling inkluderar viktnedgång, regelbunden fysisk aktivitet, saltrestriktion och begränsad alkoholkonsumtion. Regelbunden kontroll hos vårdgivare säkerställer optimal behandling och minskar komplikationsrisken.
Hjärtarytmier innebär oregelbundna hjärtslag som kan variera från lindriga till livshotande tillstånd. De vanligaste typerna inkluderar förmaksflimmer, som är den mest förekommande arytmin hos äldre, takykardi där hjärtat slår för snabbt, och bradykardi där hjärtrytmen är onormalt långsam.
Patienter kan uppleva hjärtklappning, bröstsmärta, andnöd, yrsel eller svimningskänsla. Diagnostik sker främst genom EKG-undersökning och ibland långtids-EKG för att fånga intermittenta rytmstörningar.
Behandlingen varierar beroende på arytmityp och allvarlighetsgrad:
Medicinering krävs när arytmin påverkar livskvaliteten eller medför risk för komplikationer. Regelbunden uppföljning och monitorering av hjärtrytm samt INR-värden vid warfarinbehandling är essentiell för optimal behandling.
Kranskärlssjukdom uppstår när hjärtats blodkärl blir förträngda av åderförkalkning, vilket begränsar blodtillförseln till hjärtmuskeln. Detta leder till syrebrist som kan manifestera sig som angina pectoris - bröstsmärta vid ansträngning eller stress.
Stabil angina uppträder förutsägbart vid fysisk aktivitet och försvinner med vila, medan instabil angina kan komma plötsligt även i vila och utgör en varningssignal för hjärtinfarkt.
Behandlingen syftar till att förbättra blodcirkulationen och minska hjärtats syrebehov:
Vid hjärtinfarkt krävs omedelbar behandling med blodproppslösande läkemedel eller akut ballongvidgning. Sekundärprevention inkluderar livslång behandling med flera läkemedel för att förhindra nya hjärthändelser samt livsstilsförändringar avseende kost, motion och rökstopp.
Höga kolesterolvärden är en betydande riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. Kolesterol delas upp i två huvudtyper som har olika påverkan på vår hälsa. LDL-kolesterol, ofta kallat "dåligt kolesterol", kan orsaka plackuppbyggnad i artärerna, medan HDL-kolesterol, det "bra kolesterolet", hjälper till att transportera bort skadligt kolesterol från blodkärlen.
Målvärden för kolesterol varierar beroende på din individuella risk för hjärt-kärlsjukdomar. Läkaren bedömer risken utifrån faktorer som ålder, kön, blodtryck, rökning och diabetes. För högriskpatienter är målvärdet för LDL-kolesterol oftast under 1,8 mmol/L, medan personer med låg risk kan ha högre acceptabla värden.
Statiner är förstahandsbehandlingen för höga kolesterolvärden. På svenska apotek finns flera välbeprövade alternativ:
För patienter som inte kan använda statiner finns Ezetimib som alternativt läkemedel. Det verkar genom att minska kolesterolupptaget från tarmen och kan kombineras med statiner för förstärkt effekt.
Livsstilsförändringar är grundläggande för kolesterolbehandling. Minska intaget av mättade fetter, öka konsumtionen av fibrer från frukt och grönsaker, välj magra proteiner och inkludera omega-3-rika fiskar. Regelbunden fysisk aktivitet, viktminskning vid övervikt och att sluta röka förstärker behandlingseffekten avsevärt.
Trombos och blodproppar utgör allvarliga medicinska tillstånd som kräver omedelbar vård. Venös tromboembolism inkluderar djup ventrombos (blodpropp i djupa vener) och lungemboli (blodpropp som vandrat till lungorna). Dessa tillstånd kan vara livshotande och kräver snabb diagnos och behandling.
Flera faktorer ökar risken för trombos, inklusive långvarigt stillasittande, kirurgi, cancer, graviditet, hormonbehandling, ärftlig blodproppsbenägenhet och vissa mediciner. Äldre personer och personer med övervikt har också förhöjd risk.
Behandlingen syftar till att förhindra ytterligare blodproppsbildning och minska risken för komplikationer. Warfarin har länge varit standardbehandling och kräver regelbunden INR-kontroll för att säkerställa rätt dosering. INR-värdet ska vanligtvis hållas mellan 2,0-3,0.
Nyare alternativ inkluderar NOAK (Nya Orala AntiKoagulantia) som erbjuder flera fördelar:
För akut behandling används heparin, antingen lågmolekylärt heparin som subkutan injektion eller ofraktionerat heparin intravenöst vid svåra fall.
Behandlingstiden varierar beroende på orsak och riskfaktorer. Provokerad trombos behandlas vanligtvis i 3-6 månader, medan oprovokerad trombos kan kräva längre behandling. Regelbunden uppföljning inkluderar kontroll av njurfunktion, leverfunktion och tecken på blödning.
Antikoagulantia ökar blödningsrisken. Patienter ska informeras om varningssignaler som svåra blåmärken, näsblod, tandköttsblödningar eller svarta avföringar. Vid planerade ingrepp eller tandbehandling kan behandlingen behöva pausas eller justeras i samråd med läkare.
