Cancer är en sjukdom där kroppens celler växer okontrollerat och kan sprida sig till andra delar av kroppen. Det finns två huvudtyper av tumörer: benigna (godartade) som inte sprider sig, och maligna (elakartade) som kan invasera närliggande vävnad och metastasera. Cancerceller har förlorat sin normala tillväxtreglering och kan dela sig obegränsat, vilket skapar tumörer som stör normal kroppsfunktion.
Enligt Cancerfonden är de vanligaste cancerformerna i Sverige bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer och lungcancer. Hudcancer, särskilt malignt melanom, ökar också kraftigt. Hos kvinnor dominerar bröst-, tjocktarms- och lungcancer, medan män oftast drabbas av prostata-, tjocktarms- och lungcancer. Årligen diagnostiseras omkring 65 000 svenskar med cancer.
Tidiga cancersymptom varierar beroende på typ och lokalisation. Allmänna varningssignaler inkluderar oförklarlig viktförlust, långvarig trötthet, feber utan känd orsak, och förändringar i tarm- eller urinvanor. Andra viktiga tecken är ihållande hosta, svårläkta sår, ovanliga blödningar, och knölar eller förhårdnader. Hudförändringar som nya födelsemärken eller förändringar i befintliga märken bör också uppmärksammas. Tidig upptäckt förbättrar behandlingsmöjligheterna avsevärt.
Cancerrisken påverkas av både ärftliga och livsstilsfaktorer. Tobaksanvändning är den största enskilda riskfaktoren, följt av ohälsosam kost, övervikt och fysisk inaktivitet. Alkoholkonsumtion, solstrålning och vissa infektioner ökar också risken. Prevention inkluderar tobaksstopp, balanserad kost med mycket grönsaker och frukt, regelbunden motion, begränsad alkoholkonsumtion och solskydd. Vaccinationer mot HPV och hepatit B minskar risken för vissa cancertyper.
Modern cancerbehandling använder flera olika metoder som ofta kombineras för bästa resultat:
Cancerläkemedel verkar på olika sätt för att stoppa eller bromsa cancertillväxt. Cytostatika stör celldelningen genom att skada DNA eller blockera viktiga enzymer. Målinriktade läkemedel blockerar specifika proteiner som cancerceller behöver för att överleva. Immunterapi hjälper immunsystemet att känna igen och attackera cancerceller. Hormonblockerare förhindrar hormoner från att stimulera hormonkänslig cancer.
Cancerbehandling kan orsaka olika biverkningar eftersom den påverkar även friska celler. Vanliga biverkningar inkluderar trötthet, illamående, håravfall, diarré och ökad infektionsrisk. Många biverkningar kan lindras med stödbehandling som antiemetika mot illamående, tillväxtfaktorer för blodbildningen, och nutritionsstöd. Regelbunden uppföljning med vårdteamet är viktigt för att tidigt upptäcka och behandla biverkningar. De flesta biverkningar är tillfälliga och försvinner efter avslutad behandling.
Cytostatikamedel utgör grunden i många cancerbehandlingar och fungerar genom att förhindra cancercellers delning och tillväxt. På den svenska marknaden finns flera etablerade preparat som har visat god effektivitet mot olika cancerformer.
Hormonterapi används främst vid hormonkänsliga cancerformer, särskilt bröstcancer och prostatacancer. Dessa läkemedel blockerar eller minskar produktionen av hormoner som stimulerar cancertillväxt.
Tamoxifen är en selektiv östrogenreceptormodulator som blockerar östrogenets effekt på bröstcancerceller. Anastrozol och Letrozol är aromatasinhämmare som minskar östrogenproduktionen i kroppen. Dessa läkemedel är särskilt effektiva hos postmenopausala kvinnor med hormonreceptorpositiv bröstcancer och kan användas både som adjuvant behandling och vid metastaserad sjukdom.
Immunterapi representerar en revolutionerande behandlingsform som aktiverar kroppens eget immunsystem för att bekämpa cancer. Pembrolizumab och Nivolumab är PD-1-hämmare som blockerar signaler som cancerceller använder för att undvika immunsystemet. Dessa läkemedel har visat enastående resultat vid behandling av malignt melanom, lungcancer och njurcancer. Immunterapi kan ge långvariga remissioner och har förändrat prognosen för många patienter med avancerad cancer.
Målriktade läkemedel angriper specifika molekyler eller signalvägar som är viktiga för cancercellers överlevnad och tillväxt. Imatinib var det första målriktade läkemedlet och revolutionerade behandlingen av kronisk myeloisk leukemi genom att blockera BCR-ABL-proteinet. Rituximab är en monoklonal antikropp som riktar sig mot CD20-proteinet på B-celler och används vid B-cellslymfom. Bevacizumab hämmar angiogenes genom att blockera VEGF och används vid kolorektalcancer, lungcancer och andra solida tumörer.
För cancerpatienter är stödbehandling och symptomlindrande läkemedel ofta lika viktiga som själva cancerbehandlingen. Dessa mediciner hjälper till att hantera biverkningar från cancerterapier och förbättrar patientens livskvalitet under behandlingsperioden.
Kemoterapiinducerat illamående och kräkningar är vanliga biverkningar som kan påverka patientens förmåga att genomföra behandlingen. Moderna antiemetika som Ondansetron och Granisetron är effektiva 5-HT3-receptorantagonister som blockerar signaler till kräkcentret i hjärnan. Dessa läkemedel ordineras ofta profylaktiskt innan kemoterapibehandling för att förebygga illamående.
Cancerrelaterad smärta kräver ofta starka analgetika för adekvat lindring. Opioider som Morfin, Fentanyl och Oxykodon används vid måttlig till svår cancersmärta. Dessa läkemedel finns i olika beredningsformer för att möta individuella behov:
Cancerpatienter har ofta nedsatt immunförsvar, särskilt under kemoterapibehandling. Profylaktiska antibiotika och antimykotika används för att förebygga allvarliga infektioner. Behandlingen anpassas efter patientens riskprofil och typ av cancerterapi som ges.
Tillgången till cancerläkemedel i Sverige säkerställs genom ett välorganiserat system som involverar både sjukhusapotek och öppenvårdsapotek, med stöd från regionala cancercentra.
Cancerläkemedel ordineras alltid av specialistläkare inom onkologi eller hematologi. Patienterna får sina recept genom vårdcentraler, onkologiska kliniker eller sjukhus. Många cancermediciner omfattas av högkostnadsskyddet, vilket begränsar patientens egen kostnad. För särskilt dyra läkemedel kan ansökan om regionalt eller nationellt läkemedelsstöd krävas.
Cancerläkemedel kräver särskild hantering på grund av deras toxicitet och stabilitet. Cytostatikabehandling sker huvudsakligen på sjukhus med specialutbildad personal och säkerhetsutrustning. Oral cancermedicin som patienter tar hemma kräver noggrann information om förvaring, ofta i kylskåp eller skyddade från ljus och fukt.
Den svenska cancervården bygger på nära samarbete mellan olika vårdgivare. Multidisciplinära team inkluderar onkologer, farmaceuter, sjuksköterskor och andra specialister som tillsammans säkerställer optimal läkemedelsbehandling. Regional cancercentra koordinerar vården och säkerställer att alla patienter får tillgång till de senaste behandlingarna.
Sverige erbjuder omfattande stöd för cancerpatienter utöver den medicinska behandlingen. Detta inkluderar både praktiskt och ekonomiskt stöd samt tillgång till specialiserade organisationer.
Alla större sjukhus med cancervård har kuratorer och kontaktsjuksköterskor som ger stöd och rådgivning. Patientföreningar erbjuder viktigt stöd genom erfarenhetsutbyte och praktisk hjälp. Många vårdcentraler har också specialutbildad personal för cancerstöd.
Cancerpatienter kan få ekonomiskt stöd genom flera kanaler:
Cancerfonden (08-58 25 00) erbjuder information och stöd. Regionala cancercentra finns i alla regioner och koordinerar vård och forskning. Diagnos-specifika patientföreningar som Bröstcancerförbundet, Blodcancerförbundet och andra erbjuder specialiserat stöd. 1177 Vårdguiden ger tillgänglig hälsoinformation och vägledning dygnet runt.
