Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som påverkar andningen. Vid astma blir luftvägarna svullna och känsliga, vilket gör det svårt för luften att passera fritt genom lungorna. Detta leder till karakteristiska symtom som andnöd, väsande ljud vid andning, ihållande hosta och en känsla av tryck eller sammandragning över bröstet. Symtomen kan variera i intensitet och kan komma i episoder eller vara mer konstanta beroende på individ och typ av astma.
Det finns flera olika typer av astma som påverkar människor på olika sätt:
Vanliga utlösande faktorer inkluderar luftburna allergener som pollen och damm, djurpäls, kall luft, stress, starka dofter och luftföroreningar. Att identifiera sina personliga utlösare är viktigt för effektiv astmahantering.
Astmadiagnos baseras på en kombination av symtomhistoria, fysisk undersökning och specifika lungfunktionstester. Spirometri är det viktigaste testet som mäter hur mycket luft du kan andas ut och hur snabbt. PEF-mätning (peak expiratory flow) kontrollerar den maximala utandningshastigheten och kan utföras hemma för att övervaka astmakontrollen över tid.
Reversibilitetstest är avgörande för astmadiagnos - detta innebär att lungfunktionen mäts före och efter inhalation av bronkvidgande medicin. En betydande förbättring indikerar astma. För att identifiera allergisk astma genomförs allergiutredningar, inklusive hudpricktester och blodprover för specifika IgE-antikroppar mot vanliga allergener.
Sök vård om du upplever återkommande andningsbesvär, nattlig hosta, väsande andning eller andnöd vid ansträngning. Läkaren kommer att utvärdera dina symtom, lyssna på lungorna och ordinera lämpliga tester.
Astmakontrolltester utförs regelbundet för att bedöma hur väl behandlingen fungerar och justeras efter behov. Det är viktigt att skilja astma från andra luftvägssjukdomar som KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), vilket kräver olika behandlingsstrategier. Regelbunden uppföljning säkerställer optimal symtomkontroll och livskvalitet.
Den svenska marknaden erbjuder ett brett utbud av astmaläkemedel som är godkända av Läkemedelsverket. Behandlingen anpassas individuellt baserat på astmans svårighetsgrad och patientens behov.
Dessa läkemedel används vid akuta astmasymptom och ger snabb lindring genom att vidga luftvägarna. Vanliga preparat inkluderar Ventoline, Airomir och Bricanyl. De verkar inom några minuter och effekten varar 4-6 timmar.
LABA-läkemedel som Oxis och Serevent används för långsiktig kontroll av astmasymptom och ska alltid kombineras med antiinflammatorisk behandling. De har en verkningstid på 12 timmar.
Grundbehandlingen för persistent astma består av antiinflammatoriska läkemedel som Pulmicort, Flutide och Alvesco. Dessa minsker inflammationen i luftvägarna och används dagligen för att förebygga astmasymptom.
Kombinationsläkemedel som Symbicort, Seretide och Foster innehåller både ICS och LABA. För vissa patienter kan leukotrienreceptorantagonister som Singulair eller Montelukast vara lämpliga. Vid svår astma kan biologiska läkemedel som Xolair, Nucala eller Fasenra komma i fråga.
Korrekt inhalationsteknik är avgörande för att astmaläkemedlen ska ge optimal effekt. Det finns flera olika typer av inhalatorer tillgängliga på den svenska marknaden.
Vanliga misstag inkluderar för snabb inandning, bristfällig koordination och glömd munhålsrengöring efter kortisonbehandling. Spacers förbättrar läkemedelsupptagningen betydligt, särskilt för barn och äldre patienter.
Regular rengöring av inhalatorer enligt tillverkarens instruktioner är viktigt för funktion och hygien. Barn under 5 år bör alltid använda spacer med mask, medan äldre patienter kan behöva DPI-inhalatorer om koordinationssvårigheter föreligger. Nödinhalatorer ska alltid finnas tillgängliga och användas vid akuta besvär.
En framgångsrik astmabehandling börjar med en strukturerad daglig rutin. Att ta sina förebyggande läkemedel enligt ordinationen är avgörande, även när du känner dig bra. Skapa en fast rutin för medicinering, helst vid samma tidpunkter varje dag, för att säkerställa optimal effekt.
PEF-mätning (peak expiratory flow) hemma ger värdefull information om din lungfunktion. Mät gärna på morgonen före medicinering och kvällen, och för anteckningar i en astmadagbok. Detta hjälper dig och din läkare att följa sjukdomsförloppet och upptäcka försämringar tidigt.
Lär dig identifiera och undvika dina astmautlösare. Vanliga triggers inkluderar:
Regelbunden motion förbättrar lungkapaciteten och den allmänna hälsan. Undvik rökexponering och överväg rökstopp om du röker. En balanserad kost rik på antioxidanter kan också vara gynnsam.
Tillsammans med din läkare bör du upprätta en personlig astmahandlingsplan som beskriver vilka läkemedel du ska ta, när du ska öka dosen och när du behöver söka akutvård. Sök omedelbar vård vid svår andnöd, blå läppar eller när bronchodilatatorn inte hjälper.
Gravida och ammande kvinnor kan oftast fortsätta sin astmabehandling säkert, men kontakta alltid din läkare för anpassning. Vid resor, packa extra mediciner och ha dem i handbagaget. Informera arbetsgivare och skola om ditt tillstånd så att nödvändiga anpassningar kan göras.
Astma hos barn skiljer sig ofta från vuxenastma. Spädbarn och små barn kan visa symtom som återkommande hosta, pipande andning och trötthet snarare än klassisk andnöd. Tonåringar kan uppleva symptomförsämring på grund av hormonförändringar och ökad självständighet som kan påverka behandlingsföljsamheten.
Barnens astmaläkemedel anpassas efter ålder, vikt och förmåga att använda olika inhalationsmetoder. Små barn använder ofta nebulisatorer eller spacers, medan äldre barn kan lära sig använda pulverinhalatorer. Dosering justeras regelbundet i takt med barnets tillväxt.
Skolpersonal bör informeras om barnets astma och ha tillgång till nödmediciner. Barn med astma kan delta i de flesta fysiska aktiviteter med rätt förberedelser och eventuell förbehandling. Ansträngningsutlöst astma kan förebyggas med bronchodilatatorer före aktivitet.
Under pollensäsong kan barn behöva intensifierad behandling. Följande situationer kräver specialiserad barnastmavård:
Regelbunden uppföljning hos barnläkare och astmasköterska säkerställer optimal behandling. När barnet blir äldre planeras en smidig övergång från barn- till vuxensjukvård, vanligtvis runt 18-20 års ålder, för att säkerställa kontinuitet i behandlingen.
