Artrit är en samlingsbeteckning för inflammatoriska sjukdomar som påverkar kroppens leder, senor och muskler. Dessa sjukdomar orsakar inflammation som kan leda till smärta, svullnad, stelhet och begränsad rörlighet. I Sverige uppskattas över 700 000 personer leva med någon form av ledsjukdom, vilket gör det till en av våra vanligaste hälsoutmaningar.
Reumatoid artrit är en kronisk autoimmun sjukdom som främst angriper ledernas slemhinnor. Sjukdomen kännetecknas av symmetrisk ledinflammation, ofta i händer, fötter och handled. Utan behandling kan den orsaka permanent ledskada och deformiteter.
Artros är den vanligaste formen av ledsjukdom och uppstår genom slitage av ledbrosket. Till skillnad från inflammatorisk artrit, utvecklas artros gradvis och påverkar oftast knän, höfter, ryggrad och händer.
Riskfaktorer inkluderar ålder, genetisk predisposition, kön (kvinnor drabbas oftare), övervikt och vissa livsstilsfaktorer. Prevalensen ökar med åldern, och tidig diagnos är avgörande för behandlingsresultatet.
Att känna igen tidiga symtom på artrit är avgörande för att få rätt behandling i tid. Symtomen varierar beroende på typ av artrit, men vissa gemensamma tecken finns som kan vara varningssignaler.
De mest karakteristiska symtomen inkluderar ihållande ledvärk, svullnad och ömhet runt lederna. Morgonstelhet som varar längre än 30 minuter är särskilt typisk för inflammatorisk artrit och skiljer sig från den kortare stelhet som kan förekomma vid artros. Andra tecken kan vara trötthet, låg feber och allmän sjukdomskänsla.
Diagnosen ställs genom en kombination av klinisk undersökning och olika tester:
Tidig diagnos och behandling är särskilt viktig vid inflammatorisk artrit, där behandling inom sex månader efter symtomdebut kan förhindra permanent ledskada. I Sverige finns specialiserade reumatologer och vårdcentraler som erbjuder snabb utredning vid misstanke om artrit.
Svenska apotek erbjuder ett brett utbud av receptfria läkemedel som kan hjälpa till att lindra artritsmärta och inflammation. NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) är ofta förstahandsvalet för många patienter med artrit.
Ibuprofen, tillgängligt under varumärken som Ipren och Brufen, är ett av de mest använda receptfria läkemedlen för artrit. Rekommenderad dosering är vanligtvis 400-600 mg, 2-3 gånger dagligen, helst i samband med mat för att minska risken för magbesvär.
Naproxen (Naproxen, Pronaxen) erbjuder längre smärtlindring än ibuprofen och behöver endast tas 1-2 gånger dagligen. Detta gör det särskilt lämpligt för patienter som behöver kontinuerlig smärtlindring.
Diklofenak finns både som gel (Voltaren gel) för lokal applicering och som tabletter. Gelen är särskilt användbar för ledsmärta i händer och knän, medan tabletter ger systemisk effekt.
Paracetamol kan användas som komplement till NSAID-preparat eller som alternativ för personer som inte kan ta NSAID. Kombinationspreparat som innehåller flera aktiva substanser kan erbjuda bredare smärtlindring.
För patienter med svårare former av artrit finns receptbelagda mediciner tillgängliga genom svensk sjukvård. Dessa kräver regelbunden uppföljning av specialist och är ofta mer potenta än receptfria alternativ.
DMARDs (Disease-Modifying Antirheumatic Drugs) är sjukdomsmodifierande läkemedel som inte bara lindrar symtom utan kan bromsa sjukdomsförloppet. Metotexat är det vanligaste DMARD-preparatet och används ofta som förstahandsval vid reumatoid artrit.
Biologiska läkemedel representerar en avancerad behandlingsform för svår artrit som inte svarar på konventionell behandling. Dessa mediciner riktar sig mot specifika delar av immunsystemet och kräver noggrann övervakning.
Kortison används främst vid akuta inflammationsskov och kan ges som tabletter eller injektioner direkt i leden. Selektiva COX-2-hämmare erbjuder liknande effekt som traditionella NSAID men med potentiellt färre magbiverkningar.
Svensk sjukvård erbjuder strukturerade vårdprogram för artritpatienter med tillgång till reumatologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter för optimal behandling och rehabilitering.
Naturliga tillskott kan vara ett värdefullt komplement till konventionell artritbehandling. Många patienter upplever förbättring genom att kombinera evidensbaserade kosttillskott med sina ordinerade läkemedel.
Forskning kring naturpreparat visar blandade resultat, men många studier indikerar positiva effekter vid längre användning. Det är viktigt att diskutera med läkare eller farmaceut innan du startar nya tillskott, särskilt om du tar andra läkemedel. Naturpreparat fungerar bäst som komplement till, inte ersättning för, konventionell behandling.
En aktiv livsstil med rätt kostvanor kan betydligt påverka artritens progression och symtom. Regelbunden fysisk aktivitet, anpassad efter din kondition, hjälper till att bibehålla ledrörlighet och minska stelhet.
Motion och träning: Låg-impact aktiviteter som simning, cykling och yoga är särskilt fördelaktiga. Styrketräning hjälper till att stödja lederna genom att stärka omkringliggande muskler.
Antiinflammatorisk kost: Prioritera fet fisk, gröna bladgrönsaker, bär och nötter. Begränsa socker, processad mat och mättat fett som kan öka inflammation.
Vikthantering: Övervikt belastar leder, särskilt knän och höfter. Även modest viktminskning kan ge betydande symtomlindring.
Stresshantering och sömn: Kronisk stress och dålig sömn kan förvärra inflammationen. Teknik som mindfulness och regelbundna sömnrutiner är viktiga.
Sök professionell hjälp om symtomen förvärras eller påverkar din livskvalitet. Reumatikerförbundet och Arthritis Riksförbundet erbjuder stöd och information för patienter i Sverige. Ergonomiska anpassningar hemma och på jobbet kan också förebygga överbelastning av lederna.
