Antiallergiska läkemedel är mediciner som används för att förebygga, lindra eller behandla allergiska reaktioner i kroppen. Dessa preparat fungerar genom att blockera eller minska kroppens överreaktion på allergen - ämnen som normalt är harmlösa men som immunsystemet felaktigt uppfattar som farliga. När kroppen exponeras för allergen frigörs kemiska ämnen som histamin, vilket orsakar de typiska allergisymptomen som klåda, nysningar, rinnande näsa och hudutslag.
Antiallergiska mediciner finns tillgängliga både som receptfria och receptbelagda preparat. Receptfria alternativ inkluderar många antihistaminer som är lämpliga för lindriga till måttliga allergisymptom, medan receptbelagda mediciner ofta används vid svårare allergiska tillstånd eller när receptfria alternativ inte ger tillräcklig effekt.
Det är viktigt att söka vård om du upplever svåra allergiska reaktioner, andningssvårigheter, svullnad i ansikte eller hals, eller om dina symtom inte förbättras med receptfri behandling. Akut vård krävs vid anafylaxi - en livshotande allergisk reaktion.
Histamin är ett naturligt ämne som frigörs av kroppens immunceller när de kommer i kontakt med allergen. Detta ämne binder till histaminreceptorer och utlöser de klassiska allergisymptomen. Antihistaminer fungerar genom att blockera dessa receptorer och förhindrar därmed histaminets effekter.
Äldre antihistaminer från första generationen, som Prometazin och Klemastin, är effektiva men orsakar ofta trötthet och andra centrala biverkningar eftersom de passerar blod-hjärnbarriären. Dessa mediciner kan även påverka koncentrationsförmågan och bör användas med försiktighet.
Moderna antihistaminer från andra generationen har revolutionerat allergibehandlingen:
Andra generationens antihistaminer ger färre centrala biverkningar och är därför förstahandsval för daglig användning. De tas vanligen en gång dagligen och ger långvarig symptomlindring.
Lokala antiallergiska behandlingar för näsa och ögon erbjuder effektiv lindring direkt där symptomen uppstår. Dessa preparat ger snabb verkan och färre biverkningar jämfört med systemiska behandlingar.
Kortisonspray är förstahandsval vid allergisk rinit och innehåller aktiva substanser som Budesonid, Fluticason eller Mometason. Dessa preparat minskar inflammation i näsans slemhinnor och ger långvarig lindring av nästäppa, rinnande näsa och nysningar.
Azelastin och Levocabastin är antihistaminer som finns som nässpray och ger snabb lindring inom 15 minuter. De är särskilt effektiva mot akuta allergisymptom och kan användas vid behov.
Specialanpassade ögondroppar lindrar klåda, rodnad och tårflöde i ögonen. Lokal behandling innebär flera fördelar:
Korrekt användning innebär att skaka flaskan, luta huvudet bakåt och spraya i näsborren medan du andas in försiktigt.
Cromoglicinsyra är en mastcellsstabiliserare som hindrar frisättning av histamin och andra inflammatoriska ämnen. Detta läkemedel fungerar bäst som förebyggande behandling och ska påbörjas 2-4 veckor innan pollensäsongen börjar.
Moderna kombinationspreparat innehåller flera aktiva substanser som arbetar synergistiskt. Dessa kan kombinera antihistaminer med kortison eller mastcellsstabiliserare för maximal effekt mot olika allergisymptom.
Behandlingsstrategierna varierar beroende på när och hur de används:
För bästa resultat bör förebyggande behandling starta tidigt på våren, helst innan pollensäsongen når sin topp. Konsultera apotekspersonal för individuell rådgivning om timing och val av preparat.
Säsongsallergi, även kallad hösnuva, drabbar många svenskar under våren och sommaren. Vanliga utlösare inkluderar björkpollen (mars-maj), gräspollen (maj-juli) och gråbopollen (juli-september). Antihistaminer som cetirizin eller loratadin ger effektiv lindring av nysningar, rinnande näsa och klåda i ögonen. Nässpray med kortison rekommenderas för svårare besvär.
Perenn allergi orsakas av inomhusallergener som kvalster, pälsdjur och mögel. Dessa allergier kräver ofta kontinuerlig behandling med dagliga antihistaminer eller nässpray. Kombination med allergenreducerande åtgärder i hemmet är viktigt för bästa resultat.
Vid kontaktallergi och eksem används topikala kortisoner för att minska inflammation och klåda. Antihistaminer kan komplettera behandlingen vid utbredd klåda.
Insektsstick och födoämnesallergier kan orsaka allvarliga reaktioner. Antihistaminer ger snabb lindring vid lindriga symtom, medan adrenalinpennor krävs vid anafylaxi.
Att identifiera specifika allergiutlösande faktorer är grundläggande för framgångsrik behandling. Kombinera alltid läkemedelsbehandling med praktiska åtgärder för att minska allergenexponering, såsom pollenprognoser och luftrening.
De flesta antihistaminer kan orsaka trötthet, särskilt äldre preparat. Moderna alternativ som cetirizin och loratadin ger mindre sedering. Undvik alkohol under behandling och var försiktig vid bilkörning.
Nässpray med kortison ska användas regelbundet för bäst effekt, inte bara vid behov. Överdosering kan orsaka näsblödningar eller lokal irritation.
